Gertrud Zachau i Ljungskile. Fotot är taget under 1890-talet. Fotograf: Arthur Zachau. Källa: Privat
Gertrud Zachau 1890-tal. Fotograf: Maria Lundbäck. Källa: Privat
Gertrud Zachau med sin son Tore i Ljungskile. Tidigt 1900-tal. Fotograf: Arthur Zachau. Källa:Privat
Gertrud Zachau med sin klass i rörelselära på Centralinstitutet i Stockholm. Gertrud står i mitten av den översta raden. Fotot är taget under sent 1800-tal. Fotograf: Okänd. Källa: Privat
"Rösträttskvinnor vid kanslihuset, Stockholm 1905. Gertrud Zachau kliver ur bilen. De är på väg att uppvakta Statsminister Arvid Lindman. Fotograf: Okänd. Källa: Privat
Självporträtt Selma Sahlberg. Fotografiet är från 1909. Källa: Bohusläns museum
Gymnastikföreningen Sköldmön. Sveriges första gymnastikförening för kvinnor. Fotot är taget under 1880-talet. Gertrud står som andra person från vänster. Fotograf: Okänd. Källa: Göteborgs stadsmuseums bildarkiv
På 1800-talet fanns det regler som stoppade kvinnor från att idrotta. Samhället sa att kvinnor skulle ha på sig långa kjolar och korsett, ett plagg som genom hård snörning formade kvinnokroppen till tidens ideal. En som ville kunna idrotta utan att bli begränsad av de kläder hon var tvungen att bära var Gertrud Zachau. Tillsammans med sin syster Tyra och deras vänner i Gymnastiksällskapet Sköldmön – den första gymnastikföreningen för kvinnor – gjorde Gertrud uppror mot korsetten och skapade nya förutsättningar för att kvinnor skulle kunna idrotta, på samma villkor som män.
Uppväxt
Gertrud föddes 1872 i Vänersborg och blev tidigt intresserad av kvinnans rättigheter. Hon skrev i sin dagbok att gymnastik och att röra på sig var viktigt oberoende av kön och 1892 flyttade hon till Stockholm för att studera rörelselära på Gymnastiska centralinstitutet.
1895 gifte sig Gertrud med Arthur Zachau, som ägde tändsticksfabriken i Uddevalla. Hon såg då sin chans att, tillsammans med honom, börja förbättra arbetsvillkoren för fabriksarbetarna där. Bland annat fick de försäkringar, bättre arbetarbostäder och kvinnorna fick rätt till två dagars betald ledighet när de fött barn, utöver den obetalda lediga veckan de hade lagstadgad rätt till.
Kampen för kvinnlig politisk rösträtt
1905 var Gertrud med och startade den lokala rösträttsföreningen i Uddevalla. Hon blev vald till ordförande och fick också sitta med i landsföreningens styrelse. Samma år kunde hon, tillsammans med några andra av landets främsta rösträttskämpar, lämna över namnlistor där personer skrivit under för att kräva rösträtt för kvinnor, till kung Oscar II och statsminister Arvid Lindman. Medan andra städer i Sverige hade mellan fem och tio underskrifter på sina listor, hade Gertrud och styrelsen i Uddevalla lyckats samla in 105 underskrifter.
När lagen om allmän och lika rösträtt röstades igenom 1919 hade Gertrud Zachau aktivt kämpat för kvinnors rättigheter i över 30 år. När hon dog 1953 hade kvinnor fått börja tävla i vissa grenar på OS, men det är först nu på 2000-talet som alla grenar är öppna för kvinnor.
Filmer om Gertrud Zachau
Linggymnastik och kvinnors rätt till rörelse
Ljud med Gertrud Zachau
Utdrag ur Gertrud Zachaus Dagbok. Inläst av Christina Toreld